Enligt förhandsuppgifter om näringsbalansen från Tike (Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral) konsumerade finländarna förra året i medeltal 80 kilo spannmål, 71 kilo grönsaker, 79 kilo frukter och 74 kilo kött. Näringsbalansen, som årligen uppgörs av Tike är ett sammandrag av produktionen, den inhemska användningen och konsumtionen av Finlands viktigaste livsmedelsgrupper. 

60 procent av det konsumerade spannmålet var vete och en femtedel råg
Totalförbrukningen av spannmål minskade från år 2008 med knappt en procent till 79,5 kilogram per person. Förbrukningen av vete har hållits på ungefär 48 kilogram per person under de fyra senaste åren. Rågkonsumtionen minskade med dryga en procent, till 15,5 kilogram per person. Konsumtionen av både havre och ris minskade med ca. ett halvt kilogram från föregående år. Konsumtionen av havre låg år 2009 på 4,9 kilogram per person och ris på 5,2 kilogram. Kornkonsumtionen var 1.4 kilogram, d.v.s. ökningen från föregående år var 0.1 kilogram. 

Konsumtionen av grönsaker ökade, frukternas konsumtion oförändrad
Konsumtionen av färska grönsaker ökade med 2.8 kilo till 59.1 kilo per person, närmast beroende på den exceptionellt goda skörden av frilandsgrönsaker. Tomatkonsumtionen avtog med 0,3 kilo från föregående år till 11,6 kilo. Mängden av övriga färska grönsaker ökade däremot med tre kilo till 47,4 kilo. Totalt förbrukades förra året 71,4 kilo grönsaker per person, frysvaror och konserver medräknade.

Konsumtionen av färska frukter var nästan på förgående års nivå. Konsumtionen av citrusfrukter steg från föregående år med 0,8 kilo till 13,3 kilo per person. Konsumtionen av övriga färska frukter minskade däremot ungefär ett kilo, till 33,1 kilo per person. Fruktkonservernas konsumtion var nästan lika stor som året innan, 6 kilo per person. Fruktsafternas konsumtion minskade däremot för fjärde året i rad. 

Konsumtionen av fjäderfä ökade, svinköttsförbrukningens ökning bröts
Totalkonsumtionen av kött minskade för första gången på flera år. Både nöt- och svinköttskonsumtionen avtog cirka två procent. Däremot fortsatte ökningen av fjäderfäkonsumtionen med knappa två procent från år 2008. Konsumtionen av nötkött år 2009 var i medeltal 17,8, svinkött 34,4 och fjäderfäkött 17,5 kilo per person. Totalkonsumtionen av kött uppgick år 2009 till 73,9 kilo per person, då man inkluderar vilt och ätbara organ.

Äggkonsumtionen var förra året 9,5 kilo per person, d.v.s. ungefär lika mycket som föregående år. 

Ökningen av yoghurtkonsumtionen avtog
Riktningen av de flytande mjölkprodukternas konsumtion var likadan som under tidigare år. Konsumtionen av fettfri mjölk och yoghurt fortsatte att växa, medan konsumtionen av full-, lättmjölk samt surmjölk och fil avtog. Under 2009 dracks det totalt 132,7 liter mjölk per person, d.v.s. en procent mindre än under föregående år. Drygt hälften av mängden, 68,9 liter, var lättmjölk vars konsumtion minskade med tre procent. Andelen fettfri mjölk av den konsumerade mängden mjölk var 39 %, d.v.s. 52,1 liter, en två procents ökning från föregående år.

Konsumtionen av surmjölk minskade med knappa fyra procent till 12,5 kilo. Ökningen av yoghurtförbrukningen avtog. Förra året åt man 22,5 kilo yoghurt per person, alltså en halv procent mera än föregående år. Filkonsumtionen minskade cirka två procent till 5,1 kilo. Gräddkonsumtionen var ungefär i klass med föregående år, 6,9 kilo. Totalt förbrukades 184 kilo mjölkprodukter i vätskeform, d.v.s. ungefär en procent mindre än år 2008.

Smörförbrukningen ökade
Av fetterna ökade smörets konsumtion med 0,2 kilo från föregående år, medan fettblandningarnas konsumtion minskade med 0,2 kilo. Förra året förbrukades 3 kilo smör och 2,8 kilo fettblandningar per person. Uppgifter om margarinförbrukningen från förra året är inte ännu tillgängliga. Växtoljeförbrukningen uppskattas vara 5,1 kilo per person. Man förbrukade 32,6 kilo socker per person, alltså ett drygt halvt kilo mera än år 2008.  

Statistikens bakgrundsfakta
Tikes Närningsbalans omfattar 12 olika livsmedelsgrupper. I balansen beräknas den inhemska användningen av över 70 produkter baserat på produktion, lagerförändring, export och import. Den inhemska förbrukningen uppdelas vidare enligt olika användningsändamål: djurfoder, frösättning, industrins råvaror samt livsmedelsanvändning. På basen av livsmedelsanvändningen beräknas livsmedlens förbrukningssiffror per person under ett år. Tabeller som hänför sig till statistiken publiceras på näringsbalansens hemsidor i lantbrukets statistiktjänst Matilda. Näringsbalansen utges även som en publikation, vars pris är 35,33 €.

Tilläggsuppgifter
Aktuarie Tarja Kortesmaa, tel. 020 77 21 372
E-postadresserna följer formen förnamn.efternamn@mmmtike.fi