Spannmålsskördens kvalitet varierar
Den inhemska spannmålsskörden översteg 4 miljarder kilo, men kvaliteten når inte till alla delar upp till de senaste årens nivå. Endast 19 procent av vetet uppfyller kriterierna för brödsäd. Däremot fyller hela 80 procent av maltkornet kriterierna för maltkvalitet på basis av proteinhalt och kornstorlek. De rikliga regnen under växtperioden ökade ställvis mögelmängden, men toxinhalterna har ändå stannat på en låg nivå. Tike och Evira har sammanställt förhandsinformation om spannmålsskördens kvalitet år 2008. Den slutliga informationen om spannmålsskördens kvalitet publiceras i januari 2009.
En femtedel av vetet uppfyller kriterierna för brödsäd
Veteskörden var god i fråga om kvantitet; närmare 780 miljoner kilo. Av veteskörden fyllde 149 miljoner kilo kvalitetskriterierna för brödvete. Därav var 118 miljoner kilo vårvete och 32 miljoner kilo höstvete. Vårvetets proteinhalt var lägre än året innan, vilket gör att den andel av skörden som uppfyller kriterierna för brödsäd är mindre än under de tre föregående åren. De regionala skillnaderna var stora. I Nyland dög endast 3 procent av vårveteskörden till brödsäd, medan andelen i Österbotten var 84 procent.
Den inhemska rågskörden minskade från 87 miljoner kilo i fjol till 60 miljoner kilo. Endast 28 procent av rågskörden uppfyllde kvalitetskriterierna för brödsäd. Brödsädens andel är betydligt mindre än de två föregående åren, vilket beror på rågens svaga kvalitet, främst lågt falltal.
80 procent av maltkornet uppfyllde kriterierna för maltkvalitet
Av det korn som producerats som maltkorn fyllde hela 502 miljoner kilo eller 80 % av skörden kvalitetskraven för mältning. Den andel av skörden som var av maltkvalitet var rekordstor på grund av skördens låga proteinhalt.
Foderspannmål med god hektolitervikt
Av foderkornskörden på cirka 1,4 miljarder kilo hade närmare en miljard kilo eller 68 procent en hektolitervikt över 64 kilo. Foderkorn med en hektolitervikt över 64 kilo är i allmänhet av marknadskvalitet.
96 procent av havreskörden hade en hektolitervikt över 52 kilo, vilket i allmänhet är foderindustrins kvalitetskrav, och 45 procent hade en hektolitervikt över 58 kilo, vilket krävs av grynhavre. Enligt de kvalitetskrav som används var havren av bättre kvalitet än under de senaste åren. De regionala skillnaderna i havrens kvalitet var mindre än för foderkorn.
Uppgifterna om spannmålsskördens kvalitet år 2008 är i det här skedet förhandsinformation. En tabell med spannmålsskördens kvalitet baserad på den slutliga informationen publiceras 29.1.2009. Tabellen sammanför uppgifterna från Tikes skördestatistik och uppgifterna om kvalitetsuppföljningen av spannmålsskörden från Eviras spannmålslaboratorium. I Tikes skördeenkät deltog cirka 5 800 gårdar. Till förhandsinformationen kom svar från 5 300 av dem. De 1 300 gårdar som är med i Eviras uppföljning av spannmålskvaliteten hör till de gårdar som deltar i Tikes skördeenkät. Förhandsinformationen innehåller uppgifter om spannmålskvaliteten från 520 gårdar.
Ytterligare information:
Uppgifter om spannmålsskörden
Forskare Anneli Partala, tel. 020 77 21376
Forskare Mika Kuoppa-aho, tel. 020 77 21366
Tike, statistikgruppen
E-postadresserna har formen förnamn.efternamn@evira.fi
Uppgifter om spannmålens kvalitet
Enhetsdirektör Mirja Kartio, tel. 020 77 25090
Specialforskare Elina Sieviläinen, tel. 020 77 25092
Livsmedelssäkerhetsverket Evira, växtanalytikenheten
E-postadresserna har formen förnamn.efternamn@evira.fi
