Den totala spannmålsskörden kan stiga till rentav 4,4 miljarder kilo, om skördeväderleken fortsätter att vara gynnsam. Det skulle vara ca 160 miljoner kilo mer än hösten 2008. Detta förutspår Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral i sommarens andra och sista preliminära skördeprognos. Den slutgiltiga skördestatistiken blir klar i januari 2010, men Tike publicerar preliminära uppgifter om den i november 2009.

Under tillväxtperioden 2009 har värmen och fuktigheten i genomsnitt varit lämplig för odlingsväxternas utveckling. Värme- och fuktighetsförhållandena har varit särskilt gynnsamma i norra Österbotten och Kajanaland, men de regionala skillnaderna är mycket små. Spannmålsskörden väntas bli god både vad gäller kvantiteten och kvaliteten. Skördeperioden har emellertid först kommit igång, och således kan situationen förändras. I den nu publicerade andra skördeprognosen har den väntade spannmålsskörden stigit till 4,4 miljarder kilo från den i slutet av juli publicerade prognosen där spannmålsskörden uppskattades till 4,3 miljarder kilo.

Vårvete väntas ge en rekordstor skörd
Brödspannmålsskörden väntas totalt öka med ca 85 miljoner kilo jämfört med föregående år. Detta beror på den ökade odlingsarealen för vårvete och på att hektarskörden ökar med ca 500 kilo. Höstveteskörden är nästan en tredjedel mindre än året innan.

Den förväntade hektarskörden för råg räcker inte till att täcka nedgången i den förväntade skörden till följd av den minskade odlingsarealen. Rågskörden blir antagligen 25 procent mindre än året innan. Den totala brödspannmålsskörden närmar sig redan en miljard kilo.

Foderspannmålsskörden 3,4 miljarder kilo
Hektarskörden för korn håller sig på fjolårets nivå, men den totala skörden stiger troligen med ca 50 miljoner kilo på grund av den ökade odlingsarealen. Den nästan fördubblade arealen för blandsäd höjer den förväntade skörden med ca 27 miljoner kilo. Havreskörden sjunker enligt prognosen med några miljoner kilo. Foderspannmålsskörden väntas stiga till ca 3,4 miljarder kilo.

Rybsskörden stiger med 50 procent
Hektarskörden för rybs väntas vara ca 150 kilo större än förra sommaren, vilket i kombination med den ökade odlingsarealen innebär en ökning på nästan 50 procent. Den totala skörden torde stiga till över 100 miljoner kilo. Raps väntas ge en ännu större hektarskörd än rybs i höst. Rapsskörden stiger med nästan 20 procent, även om dess odlingsareal har minskat något från senaste höst.

Den kraftiga nedgången i sockerbetsskörden har brutits
Nedgången i sockerbetsarealen har brutits, och den väntade sockerbetsskörden i höst uppgår till närmare 570 miljoner kilo. Även hektarskörden och odlingsarealen för ärter har ökat rejält. Skörden av torrhö och ensilage är något bättre än i fjol, vilket så gott som uteslutande beror på en bättre hektarskörd.

Uppskattningarna av skörden baserar sig på uppskattningar som de lokala ProAgria Centralernas experter gett om sina egna områden och som beskriver situationen den 25 augusti. Grunden för de kommunspecifika uppskattningarna är okulära observationer och lokal sakkännedom. Odlingsväxternas arealer baserar sig på uppgifter som odlarna uppgivit i stödansökningar, av vilka nästan 100 procent hade registrerats fram till 25.8.2009.

Ytterligare information
Aktuarie Irene Mustalahti, tfn 020 77 21340
Forskare Mirva Kokkinen, tfn 020 77 21371
E-postadresserna är av formen fornamn.efternamn@mmmtike.fi