Slakteristatistik

1. Statistikuppgifternas relevans

1.1   Sammanfattning över statistikens datainnehåll och användningsändamål

Slakteristatistiken är en månadsstatistik som innehåller uppgifter om antalet slaktkroppar av nötkreatur, svin, får, lamm, getter, fjäderfä och hästar som slaktats vid slakterierna samt deras mängd i kilo, den genomsnittliga slaktvikten samt producentpriserna för kött. De instanser som främst använder statistiken är jordbruksförvaltningen, forskningen, livsmedelsindustrin, jordbrukarna och Eurostat.

1.2   Begrepp

I uppgifterna om slaktkropparnas antal och mängd i slakteristatistiken ingår slaktdjur som slakterierna köpt av producenterna, djur av slakteriets egen produktion som slaktats, producentåterbäring samt slakt som utförts på entreprenad för producenterna. I mängden ingår inte kasserade slaktkroppar och delar av slaktkroppar och inte heller slakt som gjorts på gården.

Producentpriset för kött är det genomsnittliga pris som betalats åt producenten för köttet. I producentpriset ingår i regel alla tillägg som betalats åt producenterna. Sådana tillägg är t.ex. avtalstillägg, kvalitetstillägg, parti-tillägg, bifftillägg, ekotillägg och lasttillägg. Eventuella avdrag på det avräkningspris som betalas åt producenten, som t.ex. avdrag för smutsiga djur, har dragits ifrån priset. Priset innehåller inte mervärdesskatt, eventuella tilläggslikvider som slakterierna eventuellt betalar åt sina producenter på basis av sitt ekonomiska resultat eller transporttillägg som betalats åt lantbruksproducenter som själv transporterat sina djur till slakteriet.

1.3   Klassificering

Slaktkroppar av nöt indelas enligt antal och mängd, medelslaktvikter och producentpriser i följande klasser: kor, kvigor slaktvikt 130 kilo och över, tjurar slaktvikt 130 kilo och över, ungtjurar slaktvikt 80-129 kilo och kalvar slaktvikt under 30 kilo.

Slaktkroppar av svin indelas i klasserna suggor, galtar och slaktsvin.

Slaktkroppar av fjäderfä indelas i följande klasser: kalkoner, broilers, broilerhönor och andra fjäderfä. Gruppen andra fjäderfä i statistiken innehåller bland annat hönor, tuppar, gäss och ankor.

I statistiken presenteras uppgifterna om slaktkroppar av får och av lamm som skilda grupper.

Uppgifterna presenteras på landsnivå.

1.4   Uppgiftskällor

Uppgifterna om alla andra slakter än slakterna av nötkreatur insamlas av företag som bedriver slakteriverksamhet en gång i månaden med en statistikblankett. Uppgifterna om slakt av nötkreatur fås från nötkreatursregistret som ingår i landsbygdsnäringsregistret, och dit alla slakterier bör anmäla uppgifterna om slaktade nötkreatur.

1.5 Lagar, förordningar och rekommendationer

Tikes statistikproduktion grundar sig på lagen om jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (1200/1992), lagen om landsbygdsnäringsstatistik (1197/1996), lagen om landsbygdsnäringsregistret (1515/1994) samt statistiklagen (280/2004). Därtill innehåller Europaparlamentets och rådets förordning 1165/2008 skyldigheter angående statistiken över slaktade djur.

2. Metodbeskrivning av den statistiska forskningen

2.1. Statistikpopulation

Populationen för slakteristatistiken utgörs av slakterier som bedriver slakteriverksamhet och som är godkända av Livsmedelssäkerhetsverket Evira som EU-anläggningar i köttbranschen eller småskaliga anläggningar i köttbranschen.

2.2. Forskningsdesign och datainsamling

Uppgifterna insamlas av slakterierna månatligen med hjälp av en statistikblankett. Slakterierna skickar in uppgifterna gällande den föregående månaden senast den 20 i följande månad. Av de största slakterierna frågas förutom uppgifterna om antalet och mängden slaktade slaktkroppar också om det eurobelopp som betalats för köttet till producenterna. På basis av uppgiften räknar man ut producentpriset för kött. Uppgifterna om antalet slaktade nötdjur fås från nötkreatursregistret, men uppgifterna om köttmängden måste man begära av de största slakterierna för att producentpriset på nötkött ska kunna räknas ut. Av de mindre slakterierna efterfrågas endast antal och mängd (kilo) av de slaktade slaktkropparna.

3. De publicerade uppgifternas felfrihet och exakthet

Slakteristatistikens täckning kan anses vara ganska god, eftersom data insamlas av så gott som alla slakterier som bedriver slakteriverksamhet. Det kan uppstå vissa problem i slakteristatistiken på grund av dubbelräkning. Två slakterier kan anmäla om samma slaktade djur, om den ena aktören har köpt djuren av en producent men slaktat dem i det andra företagets slakteri.

4. De publicerade uppgifternas tidsenlighet och rättidighet

Uppgifterna om den föregående månadens slakter publiceras den sista vardagen i följande månad. Uppgifterna i månadsstatistiken är preliminära, eftersom uppgifterna om slaktmängderna särskilt i fråga om nötkreatur alltid förändras något efter att statistiken publicerats. Slakteristatistiken över hela året publiceras i slutet av februari och uppgifterna i statistiken är slutliga.

5. Uppgifternas tillgänglighet och transparens

Statistiken publiceras månatligen och årligen i form av en statistisk rapport. Uppgifterna publiceras också i webbtjänsten Matilda på adressen www.matilda.fi. Den årsvisa statistiken publiceras också i den Lantbruksstatistiska årsboken. Korrigeringar av de publicerade månatliga statistikuppgifterna införs an efter som de kommer in.

6. De statistiska uppgifternas jämförbarhet

Tidsserierna i slakteristatistiken är jämförbara från och med år 1996, som var det första år då varmviktsavdrag tillämpades under hela statistikåret. I Finland började man vid vägningen av slaktkroppar tillämpa ett varmviktsavdrag på 2 % den 1 juli 1995. Varmviktsavdraget innebär att man minskar kroppens varmvikt med 2 % för att kompensera den viktminskning som sker när slaktkroppen svalnar. Avdrag för varmvikt tillämpades inte mellan 1 mars 1990 och 30 juni 1995. Tidigare, fram till den 28 februari 1990, användes ett varmviktsavdrag på 3 %. I statistiken har varmviktsavdragets effekt kalkylerats bort för perioden 1 januari 1990-28 februari 1990. Förändringarna gäller inte slakt av fjäderfä.

Från och med år 2006 har uppgifterna om slakt av hästar, getter och får samlats in från flera slakterier än under tidigare år. Från och med år 2006 är uppgifterna om slaktmängderna av dessa djur därför inte helt jämförbara med slaktmängderna för år 2005 och tidigare år.

Fram till 2008 statistikförde man separat slaktmängderna för gräs- och dikalvar med en slaktvikt från 30 kg till under 80 kg samt kalvar på under 30 kg. Sedan 2009 har dessa kategorier slagits ihop, och i statistiken publiceras slaktmängder och producentpriser för kalvar på under 80 kg. Dessutom har man i statistiken sedan 2009 publicerat slaktmängderna för fjäderfä i kategorierna kalkoner, broiler, broilerhöns och övriga fjäderfä

7. Tydlighet och konsistens

Slakteristatistiken innehåller uppgifter om slaktmängd, genomsnittlig slaktvikt och producentpriser för kött av produktionsdjur. Tike publiceras månatligen slaktpriserna per 100 kg för kött för bifftjurar, kvigor, kor, slaktsvin och lamm i de viktigaste kvalitetsklasserna. I de priser som publiceras per vecka ingår transportkostnaden från gården till slakteriet. Producentpriserna i slakteristatistiken inkluderar inte transportkostnaderna, och priserna är medelpriserna av alla kvalitetsklasser.

Uppdaterat