1. Statistikuppgifternas relevans

1.1. Sammanfattning över statistikens datainnehåll och användningsändamål

Statistiken över odlingsväxternas skörd innehåller uppgifter om de viktigaste odlingsväxternas skördar i Finland. Statistiken ger en bild av växtproduktionens omfattning både i sin helhet och enligt arealenhet. Statistiken används främst av lantbruksföretagarna, förvaltningen, forskningen och livsmedelsindustrin.

Uppgifterna kan också användas för bl.a. planering och beslutsfattande samt för undervisnings- och forskningsändamål. Uppgifterna levereras också till Eurostat.

1.2. Begrepp

Arealen omfattar den areal från vilken skörd har bärgats. Från den odlade arealen har man alltså dragit ifrån den areal som blivit oskördad, dvs. skördeskadearealen Från spannmålsarealen har man sedan 2007 dessutom dragit av arealen för färsk spannmål, dvs. arealen för helsädes- och färskensilage.

Kvaliteten beskriver den felfria skördens andel (%) med beaktande av skördens användningsändamål.

Torrsubstansen anger den angivna skördemängdens torrsubstanshalt (%). Skördens fukthalt (%) fås genom att subtrahera torrsubstanshalten (%) från talet 100.

I höstvete ingår förutom höstvete också speltvete.

Brödsäd avser vår- och höstvete, speltvete samt vår- och höstråg.

I fodersäd ingår foder- och maltkorn, blandsäd och havre.

I gruppen blandsäd ingår flera spannmålsslag. I gruppen blandsäd ingår också blandbestånd med spannmål och baljväxter eller proteingrödor.

Gruppen övriga spannmålsslag innehåller rågvete, bovete, majs och andra spannmålsslag som inte nämnts ovan.

1.3. Klassificering

Odlingsväxternas skörd anges både i kilo per hektar (10 000m2) och som totalskörd i miljoner kilo. Dessutom anges antingen skördens kvalitet eller skördens torrsubstanshalt (%).

Skördestatistiken omfattar alla växtslag som odlas allmänt i Finland. Skörden och odlingsarealen av varje växtslag anges både på landsnivå och enligt arbetskrafts- och näringscentral. Områdesindelningen sker enligt den kommun där gårdens driftscentrum är beläget.

1.4. Uppgiftskällor

Beträffande arealerna används som uppgiftskälla främst Tikes (Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentrals) lantbruksregister, vars datainnehåll till största delen baserar sig på uppgifter som samlats in av jordbrukarna i sambans med landsbygdsnäringsförvaltningens myndighetsuppgifter. Uppgifterna om skördens mängd, kvalitet och torrsubstanshalt baserar sig på data som Tike samlat in direkt av odlarna. Totalskörden av sockerbetor grundar sig på data som getts av Centralen för sockerbetsforskning och gäller den mängd sockerbetor som sockerbetsindustrin tagit emot.

1.5. Lagar, förordningar och rekommendationer

Tikes statistikproduktion grundar sig på lagen om jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (1200/1992), lagen om landsbygdsnäringsstatistik (1197/1996), lagen om landsbygdsnäringsregistret (1515/1994) samt statistiklagen (280/2004). Dessutom innehåller EU:s förordningar 959/93 och 837/90 vissa åligganden gällande statistikföringen över odlingsväxternas skörd.

2. Metodbeskrivning av den statistiska forskningen

2.1. Statistikpopulation

Uppgifterna om skörden baserar sig på en urvalsundersökning där urvalet görs genom stratifierat urval. Varje år byts 1/3 av gårdarna i samplet ut mot nya gårdar. Som population för samplingen används alla gårdar i föregående års lantbruksregister (65 802 gårdar år 2008). I registrets population ingår alla gårdar som bedriver jordbruksproduktion, och som har minst en hektar utnyttjad jordbruksareal eller som har ett antal husdjur motsvarande minst en husdjursenhet.

2.2. Forskningsdesign och datainsamling

På drygt tre decennier har gårdarnas antal minskat med nästan 75 procent, vilket gjort att också urvalsstorleken minskats då och då, senast år 2006. År 2006 omfattade samplet ca 6000 gårdar medan det tidigare var ca 10 000 gårdar. Samma gårdar är årligen med både i den andel som gäller växtodlingen i Tikes gårdsundersökning i juni och december och i förfrågningen om odlingsväxternas skörd. Samplet är skiktat enligt tre egenskaper: gårdens geografiska placering, produktionsinriktning och storlek. På det sättet får man ett så representativt urval som möjligt av hela landet. Av de gårdar som valts ut till samplet för förfrågningen om skörden begärs uppgifter om den skördade arealen av olika odlingsväxter, deras totalskörd och skördens kvalitet Insamlingen av data görs genom en telefonintervju. Sampelstorleken, dvs. det antal gårdar av vilka data begärdes, var sammanlagt 5 785 gårdar. Av de gårdar som ingick i netto-urvalet (5 774) erhölls uppgifter om skörden från 5 564 gårdar, nettosvarsprocenten var alltså 96,4 %.

De data man samlar in vid skördeundersökningen estimeras genom normal estimering med viktning för stratifierad sampling. Observerade värden som visat sig vara inkorrekta korrigeras eller stryks från materialet. Om man fått in ett värde för gårdens skörd som snedvrider totalresultaten stryks värdet från det fraktil det representerar och ombildas till ett eget fraktil. De hektarskördar och den skördekvalitet som presenteras i statistiken över odlingsväxternas skörd har räknats fram på detta sätt. Totalskörden har beräknats genom att multiplicera hektarskörden med den skördade arealen.

I statistiken över odlingsväxternas skörd avses med areal den skördade arealen, som man får genom att da ifrån den odlingsareal som enligt lantbruksregistret blivit oskördad, dvs. den anmälda skördeskadearealen. Skördeskadearealen omfattar den areal som på skördeskadearealen anmälts som helt förstörd areal (IACS-registret). Från arealen för havre, korn, vete och blandsäd ha man sedan 2007 dessutom dragit av den i urvalet estimerade arealen för färsk spannmål.

3. De publicerade uppgifternas felfrihet och exakthet

Skördeförfrågan om odlingsväxter är en urvalsundersökning, och därför estimeras de slutliga resultaten med viktkoefficienter. Den gruppspecifika viktkoefficienten beräknas genom att dividera antalet gårdar i urvalsramen med antalet gårdar som svarat på urvalsförfrågan. Vid estimeringen av resultaten används SAS-programvaran. Felvarianserna estimeras med SAS-programmets CLAN-makro. På hela landets nivå varierar de proportionella medelfelen för estimaten av hektarskörden av de viktigaste spannmålssorterna mellan cirka 1–2 procent. De regionala medelfelen varierar mer.

Skördestatistikens uppgifter över arealerna för olika odlingsväxter kan anses vara synnerligen tillförlitliga, eftersom lantbruksregistrets täckning är nästan 100 procent, och IACS (det integrerade systemet för administration och kontroll) som ingår i landsbygdsnäringsregistret täcker ca 98 procent av alla gårdar som bedriver jordbruksproduktion. Dessutom granskar man genom olika metoder att uppgifterna är korrekta innan jordbruksstöden betalas ut.

Jordbrukarna tillfrågas om totalskörden av de olika odlingsväxterna. Den angivna mängden kan basera sig på vägning, volymmätning eller uppskattning enligt ögonmått. I fråga om skördarna kan uppgifternas tillförlitlighet försvagas av vissa observationsfel. Andra eventuella felkällor är fel som kan uppkomma vid hanteringen av data eller vid samplingen. Ett sampel är kanske inte den mest representativa populationen då det gäller att få fram data om grödor vars odlingsareal är liten. Ju större den odlade arealen av en odlingsväxt är, desto tillförlitligare är också uppskattningen av dess skörd.

Till skillnad från de övriga odlingsväxterna är arealerna för hö, ensilage och grönfoder kalkylerade uppgifter. Uppgifterna om vallarealen specificerat enligt användningsändamål kan inte fås ut från lantbruksregistret, utan de baserar sig på resultaten från skördeförfrågningen Arealerna för färsk spannmål, dvs. arealerna för helsädes- och färskensilage, estimeras utifrån skördeenkäten vad gäller korn, havre, vårvete och blandsäd. Den areal för dessa spannmålssorter som skördats som färsk spannmål avdras från motsvarande areal som skördats som torkad spannmål.

Också den beräknade skörden av sockerbetor skiljer sig från de andra växtslagen, eftersom den slutliga totalskörden fås från Centralen för sockerbetsforskning. Uppgiften om skörden är lika med den totalskörd som sockerbetsindustrin tagit emot.

4. De publicerade uppgifternas tidsenlighet och rättidighet

Skördestatistiken är slutlig, och den beskriver skörden av de viktigaste odlingsväxterna i Finland. En preliminär skördestatistik färdigställs i november. Den innehåller uppgifter om spannmålsskörden i hela landet. Den slutliga skördestatistiken blir färdig i januari.

5. Uppgifternas tillgänglighet och transparens

Skördestatistiken finns i Tikes Matilda-informationstjänst www.lantbruksstatistik.fi och i Lantbruksstatistisk årsbok. Skördestatistik för åren 2002–2007 har publicerats i publikationen Jordbruksstatistisk rapport och före det i publikationen Tietokappa.

6. Uppgifternas jämförbarhet

Statistik över odlingsväxternas skörd har förts årligen sedan år 1920. Hektarskördarna är jämförbara för hela statistikföringstiden. För totalskördarnas del blev statistikföringen noggrannare år 1995, då man började basera uppgifterna om odlingsarealerna på uppgifterna om totalarealer enligt IACS. Från och med år 2000 ingår i totalarealerna också arealerna för de gårdar som inte ansöker om stöd. Före år 1995 baserade sig också arealuppgifterna på en urvalsundersökning. I och med att odlingens omfattning i fråga om de olika växtslagen har förändras har också de statistikförda växtslagen ändrats något under årens lopp.

7. Tydlighet och konsistens

Skördestatistiken är den enda statistik som beskriver de viktigaste jordbruksgrödornas skördar i Finland.

Tike publicerar årligen också en preliminär skördestatistik. Den preliminära skördestatistiken grundar sig på de preliminära uppgifter om odlingsarealer man får från IACS och på kommunvisa uppskattningar av skördenivån som görs av ProAgrias experter. Uppskattningar av skörden gällande hela landet publiceras i juli och september www.lantbruksstatistik.fi

Uppdaterat

22.12.2009