De preliminära uppgifter som Tike publicerade i november 2009 har redan kompletterats med merparten av uppgifterna i skördestatistiken, och inga större ändringar gjordes i den nyligen upprättade slutliga skördestatistiken. Det finns även historiska uppgifter om skördestatistiken: På Findikator (www.findikator.fi) finns hela den statistikförda spannmålsskörden i Finlands historia sedan 1920. Historiska uppgifter och ytterligare information om statistiken finns från och med februari också i Tikes förnyade informationstjänst Matilda (www.lantbruksstatistik.fi).

År 2009 var det tredje goda spannmålsåret i rad
År 2009 var det tredje goda spannmålsåret i rad. Skörden togs till vara i goda förhållanden, och den totala spannmålsskörden uppgick till 4,3 miljarder kilo. Veteskörden (887 miljoner kilo) och kornskörden (2 171 miljoner kilo) var rekordstora. Havreskörden (1 115 miljoner kilo) var god, men rågskörden blev liten (42 miljoner kilo).

På husdjursgårdar används allt mer foderspannmål i form av färsk spannmål: som helsädes- och färskensilage. År 2009 skördades cirka 6 % av vår spannmålsareal som färsk spannmål. Skörden av helsädes- och färskensilage uppgick sammanlagt till 347 miljoner kilo. Skörden ökade med 119 miljoner kilo från förgående år.

Den näst största rybs- och rapsskörden genom historien
Rybs- och rapsskörden på 140 miljoner kilo är den näst största i Finlands odlingshistoria. Rekordåret är 2006 då skörden uppgick till 148 miljoner kilo. Hektarskörden av rybs och raps har varit låg i ett par årtionden, men i somras uppnåddes återigen samma nivå som i början av 1990-talet, då rybsskörden uppgick till närmare 1 700 kilo per hektar och rapsskörden till närmare 2 000 kilo per hektar.

Potatisskörden ökade med 10 procent
Den goda hektarskörden av potatis (28 610 kg/ha) höjde den totala skörden till 755 miljoner kilo. Potatis har hört till våra viktigaste statistikförda åkerväxter på grund av dess betydande näringsväxtvärde. Den största potatisskörden i statistikhistorien erhölls år 1948, då potatisskörden på 1 950 miljoner kilo var större än spannmålsskörden, 1 319 miljoner kilo.

Genomsnittlig skörd från fodervallarna
Förtorkat ensilage blir fortfarande vanligare på färskensilagets bekostnad, och år 2009 var redan cirka 86 % av ensilageskörden förtorkad. Den totala ensilageskörden har redan tre år i rad uppgått till cirka 8 miljarder kilo. Medan ensilageskörden har ökat under årtiondenas förlopp har torrhöskörden minskat. Sommaren 2009 uppgick torrhöskörden till 290 miljoner kilo, vilket är 21 % mindre än året innan. Torrhöskörden har aldrig tidigare varit så här liten.

Bakgrund till statistiken
Skördestatistiken baserar sig på uppgifter av odlarna. Uppgifterna har insamlats per telefon från cirka 5 600 odlare. Odlingsväxternas skördearealer har beräknats genom att avdra missväxtarealen från den odlingsareal som odlarna uppgett i stödansökningarna. Från spannmålsarealen har man därtill avdragit skördearealen för helsädes- och färskensilage.

Ytterligare upplysningar
Forskare Anneli Partala, tfn 020 77 21376
Forskare Mirva Kokkinen, tfn 020 77 21371
Statistikenhetens chef Esa Katajamäki, tfn 020 77 21237
E-postadresserna är i formen förnamn.efternamn@mmmtike.fi