Enligt preliminära uppgifter om Tikes skördestatistik uppgick skörden av torkad spannmål till närmare 4,3 miljarder kilo. Därtill skördades 0,2 miljarder kilo ensilerad spannmål inom vår spannmålsareal. Rekordskördar erhölls av korn (2,2 miljarder kilo) och vete (0,9 miljarder kilo). Havreskörden (1,1 miljarder kilo) minskade med 100 miljoner kilo och rågskörden (42 miljoner kilo) med en tredjedel från 2008. Spannmålsstatistiken specificeras i januari 2010, då Tike publicerar den slutliga skördestatistiken för 2009.

Rekordskörd av vete – rågskörden den näst minsta under årtiondet
År 2009 var det tredje goda skördeåret i rad. Spannmålen skördades under goda förhållanden, och i synnerhet hektarskörden av vårvete ökade från i fjol. Veteskörden var således rekordstor, 888 miljoner kilo, dvs. 13 % större än 2008. Vete hör till våra viktigaste brödspannmål, men under de senaste årtiondena har vete också blivit en alternativ foderspannmål vid sidan av korn och havre.

Rågskörden blev liten och uppgick endast till 42 miljoner kilo. Råg är den enda spannmålen som man måste importera av till Finland på grund av den knappa inhemska produktionen. Vår inhemska produktion av rågbröd kräver årligen 100 miljoner kilo råg, och den inhemska produktionen tillfredställde detta behov senast år 2000.

Även korn gav rekordskörd
Liksom vete gav korn en rekordskörd. Kornskörden på 2,2 miljarder kilo utgör hälften av hela vår spannmålsskörd. Största delen av kornskörden (1,2 miljarder kilo) matas till våra husdjur. En stor del av skörden (0,6 miljarder kilo) går till maltproduktion. Den tredje goda spannmålsskörden i rad har i år ökat spannmålslagren till rekordnivåer.

Havreskörden på 1,1 miljarder kilo var 100 miljoner kilo mindre än 2008. Havre är vår näst viktigaste foderspannmål, och havre är den spannmål som exporteras mest.

Det blir allt vanligare att skörda foderspannmål som ensilerad spannmål i Finland. Cirka 5 % (205 miljoner kilo) av spannmålsskörden i höstas skördades som ensilerad spannmål. Den bestod främst av korn, havre och blandsäd.

Rybs- och rapsskörden ökade med närmare 60 %
Rybs- och rapsskörden på 140 miljoner kilo är den näst största skörden i vår odlingshistoria. Rekordåret var 2006 då skörden uppgick till 148 miljoner kilo. Hektarskörden av rybs och raps har under de senaste årtiondena legat nere, men i somras kom man igen upp till samma nivå som under de första åren av 1990-talet, eftersom hektarskörden av rybs uppgick till nästan 1 700 kilo och av raps till nästan 2 000 kilo.

Potatisskörden steg med 7 %
Den goda hektarskörden av potatis (27 710 kg/ha) bidrog till att öka den totala skörden till 731 miljoner kilo. Odlingsarealen var nästan lika stor som i fjol, dvs. 26 400 hektar. I synnerhet skörden av mat- och livsmedelsindustripotatis ökade (12 %). Österbottenregionen är ett starkt produktionsområde för mat- och livsmedelsindustripotatis. Produktionen av stärkelsepotatis höll sig nästan på samma nivå som 2008 (- 1 %). Produktionen av stärkelsepotatis är koncentrerad till Satakunta och Södra Österbotten.

Statistikens bakgrund
Det här är preliminära uppgifter om den slutliga skördestatistiken, som publiceras 28.1.2010. Skördestatistiken baserar sig på uppgifter som insamlas från odlarna. Uppgifterna insamlas per telefon av cirka 5 600 odlare. De skördade arealerna för odlingsväxter har beräknats genom att dra av den för närvarande kända skördeskadearealen från den odlingsareal som odlarna uppgett i stödansökan.

Ytterligare upplysningar
Forskare Anneli Partala, tfn 020 77 21376
Forskare Mirva Kokkinen, tfn 020 77 21371
Statistikenhetens chef Esa Katajamäki, tfn 020 77 21237

E-postadresserna är i formen förnamn.efternamn@mmmtike.fi